Spår efter skogsbränder finns lite här och var i British Columbias fantastiska bergsområden. Kvar finns episka skogar som är som skapta för att utforska med snöskoter. Här får du följa med på en magisk tur från en av våra bästa dagar någonsin.
Det är sen eftermiddag och den brandgula solen sänker sig över de spetsiga bergstopparna i horisonten. Jag surfar fram genom kall fluffig pudersnö längs en skogsbeklädd bergsrygg som tydligt vittnar om en gammal skogsbrand. En bit bort skymtar jag spåren efter Geoff Kyle som är en av mina vapendragare denna dag.
Jag stannar till i en skogsglänta intill något som verkar övergå till ett betydligt brantare parti. Jag pulsar försiktigt fram till kanten och nedanför tornar en respektingivande ravin upp sig. Utsträckt som en halfpipe och med en härlig branthet lockar den med enstaka klippblock strategiskt utplacerade här och där.
Intill mig kommer Geoff med ett stort leende. Innan jag hinner säga något glider han över kanten och faller ner i ravinens bottenlösa pudersnö. Solens brandfärgade strålar tränger igenom de kala trädstammarna. Snöröken lyses upp likt de eldslågor som en gång i tiden härjat i området.
Med långa sköna svängar surfar Geoff utför den branta sluttningen, hoppar utför ett av klippblocken och försvinner ner utom synhåll. Kvar står jag mer eller mindre förstummad. Omgiven av en episk skog bestående av endast barrlösa förkolnade gamla granar. Pulsen stiger. Kommer det här bli mitt livs skönaste åk måntro…
Jag lättar utför hängdrivan och dyker ner i den djupa snön. Jag får snabbt upp farten i den påtagligt branta ravinen. Jag lägger ner maskinen på kant och gör stora svepande svängar. Det suger i magen och den kalla torra snön som sveper över mig gör mig helt euforisk.
En bit ner ser jag ett översnöat klippblock. Med en lång svepande sväng åt höger försäkrar jag mig om att inget hinder finns nedanför. Svänger tillbaka mot klippblocket och trycker till lite extra med högertummen ut över kanten. Oh shit! Det här blev betydligt högre än jag anade. Fallhöjden underskattas lätt i branta miljöer… Det som uppifrån ser ut som några enstaka meter kan snarare bli det tredubbla när du lämnat kanten. Men befinner man sig i ett puderparadis som Kanadas Monashee Mountains, så blir landningen lika förvånande skön.
Några hundra meter längre ner kommer vi fram till en liten sjö. Lyriska byter vi några snabba ord om upplevelsen. Sen bestämmer vi oss för att göra ett åk till. Ravinen är så pass brant att måste vi leta oss runt berget för att ta sig upp igen. Men vad gör väl det i miljöer som denna.
I den här skogen finns allt man kan önska sig för den ultimata upplevelsen. Träden står lagom tätt för både skråkörning, klättring och snabba sköna linjer utför. Tack vare avsaknaden av alla barr kan man mer eller mindre se genom träden och oftast planera sina linjer. Skogsområden som dessa tar pudersurfandet till en helt annan nivå. Helt magiskt!
Text och foto Hans Wärdell
